Min fantastiska kropp!

Hej!

Till min fina underbara fantastiska kropp, förlåt!
Jag vill säga ett genuint be om ursäkt till dig för mina år av misshandel, nedtryckningar och brist på prioriteringar.
Jag har åsidosatt dig till förmån för signalsubstansbelöningar, verklighetsflykt och självmedicinering.
Varför? 
Ja varför har jag gjort såhär? I min första tanke så vill jag skylla och skuldbelägga mig själv, för så har jag alltid gjort. Skuldbelagt och skylt på mig själv. Jag kan känna en ilska krypa sig närmare för att jag gjort såhär mot mig själv och min kropp. Ett tankesätt som jag jobbar på att få bort.
Jag kan ju ärligt säga att jag inte med glädje, lust och vilja har sett till att skada mig själv på det sätt som jag gjort. Jag har istället inte vetat bättre.
Jag har inte haft kunskap eller förståelse för det helt enkelt. 
Varför då skuldbelägga mig själv för det jag gjort som jag inte förstått?

Nej.
Jag ber genuint om ursäkt till kroppen med ursäkten att jag förstod inte bättre. NU förstår jag bättre och kan således vara snällare mot min kropp och inte misshandla eller trycka ner den. Prioritera och hylla den. Se kroppens styrka till hur den trots min misshandel ändå överlevt, hållit sig relativt stark i alla år eftersom jag ändå misshandlat kroppen i nästan 20 år. Tack kroppen. Tack för att du alltid ställer upp, alltid räddar mig, får mig att fungera och håller mig upprätt.
Nu är det dags för mig att belöna dig tillbaka med näringsrik mat, ordentligt med sömn, mindre stress och kärlek till mig själv.
Nu ska vi ta hand om varandra.

(null)

Det gäller att tänka positivt

Hej!


Så länge jag kan minnas har jag fått höra att det "gäller att tänka positivt". Eller att "positivt tänkande är bra" men jag har aldrig riktigt fått förklarat för mig varför.
Jag fick till mig att "genom att tänka positivt så mår vi bättre".
Men hur? Jag fick aldrig riktigt svaret på hur det positiva tänkandet kunde påverka resten av kroppen.

Nu, vid snart 30 års ålder har jag ÄNTLIGEN fått reda på och fått en förståelse för hur det påverkar kroppen.
Så åter till hur?

Jo. Varje tanke vi tänker påverkar vår kropp.
Tänker vi negativt om oss själva så reagerar kroppen på det. Hur?
Jo kroppen reagerar med stress. En elak tanke om oss själva och vår kropp reagerar genom att tro att vi är stressade.
Våra moderna tankar är inte synkade med vår biokemi. En grottman eller grottkvinna skulle aldrig klanka ner på sig själv utan skulle bli stressad om hen blev jagad och riskerade att dö. Inte för något annat onödigt. 

Idag då? 
Jo idag ser vi oss själva i spegeln och klankar ner på oss själva, är elaka mot oss både framför spegeln eller när vi råkar göra bort oss. Vi råkar titta konstigt, få en märklig blick av en annan eller säger något tokigt på föredraget, i klassrummet eller på jobbet.
En tanke och vi går direkt in i stress. Våra onda tankar "belönar" oss med stress. Vår kropp tror att vi blir jagade.

Den naturliga reaktionen om vi är jagade är ju att springa iväg, att fly och rymma och vi lämnar naturligt stressen och blir trygga. Ändå är det få av oss som faktiskt tränar efter en stressig dag på jobbet. Om vi klankat ner på oss själva är vi dessutom sällan sugna på att träna efteråt. Detta trots att vår kropp tror att vi blir jagade och gör sig beredd på att fly.

Så om vi istället tänker positivt, rör på oss efter stressiga arbetsdagar så kan vi må mycket bättre. Vi kan lämna vårt stressade nervsystem och gå in i vårt lugna nervsystem, vilket är en förutsättning för oss att bli lugna, trygga och få resten av kroppen att fungera.
Det mesta i kroppen fungerar bäst när vi inte stressar. Blod och energi till musklerna fungerar förstås bäst vid stress eftersom kroppen förbereder sig på att fly snabbt, men om blod och energi går till musklerna hur ska då exempelvis vår mage fungera när vi stressar?

Så börja med dig själv.
Även om du till en början kan behöva "fake it until you make it" så intala dig själv dina positiva sidor. Kommer det en elak tanke mot dig själv så kontra det med en positiv. Försök att bygga upp dina positiva sidor och bygg vidare på dom.
Du är värd att tycka om dig själv för ditt eget bästa, för det påverkar tyvärr inte bara din psykiska hälsa, utan hela din hälsa.

(null)
Jag har tex börjat med att ta kroppsbilder på mig själv och istället för att se ner på mim kropp så hyllar jag den. Ser upp till den och lär mig att tycka om den. 

Jag själv är lång ifrån okej

Hej!


Hur mår ni?
Jag själv är lång ifrån okej. Ni som följer mig på instagram vet om att jag just nu har en jobbig period framför mig, med jobbiga tuffa beslut med glädje och med sorg och just nu är jag helt nere på botten och har inte orkat att ta mig upp, än.
Jag kommer att resa mig och det är jag helt säker på men jag vet inte NÄR. Jag vet inte säkert HUR men jag vet att jag måste och då kommer jag att vara tillräckligt stark för att klara av det.
Jag måste vara tillräckligt stark.
Dessvärre blir ju bloggen ganska lidande, instagramprofilen likaså och att följa mig blir lite svårare. För jag måste tillåta mig att känna, tillåta mig att vara och tillåta mig att låta det ta tid.
Jag finns kvar och jag kommer igen, det lovar jag.
Men ibland måste man bara stanna upp och andas också. Så jag hoppas att ni andra mår bra, ta hand om er själva och glöm inte bort er själva, ni är viktiga :)


mytaste.se