LCHF-Mat är min kropps drivmedel och min medicin

Tänk vad som kan hända med en människa.
Förr kunde jag äta så mkt skit. Skippa mat helt och förlita mig på näringsfattiga produkter att fylla min mage.

Jag missbrukade så mycket socker och mjöl (innan jag blev glutenintolerant) att jag borde hajat till mer. 
Halva dagen gick det jättebra! Jag kunde äta en liten frukost och tycka att jag var ’duktig’. Duktig när jag svalt. Hur illa är inte det? En sanning jag förstår idag.
Jag ansåg mig vara duktig ju mindre jag konsumerade för visst var det ju så, att det handlade om balans. Så pratade de iaf.
"Ät mindre och rör på dig mer". 
Åh hjälp vad jag åt mindre, och åh hjälp vad jag tränade i perioder. 
Åh hjälp vad jag missbrukade socker däremellan. 
Åh hjälp vad dåligt jag mådde


Alltid, ALLTID kom sötsuget smygande och på eftermiddagen/kvällen intogs mängder med socker. Ångesten kom strax som ett brev på posten, likaså dåsigheten, men värst var skuldkänslorna varje gång. Tillsammans med det stora självföraktet. Den stora nedklankningen på mig själv.


Nuförtiden äter jag mat som betydligt minskat min ångest och skuldkänslor. Jag äter riktig mat och jag svälter inte! Jag kopplar ej samman svält som något bra längre, fasta ok (16:8 5:2 mm ) men svält nono. 
Dåsigheten förekommer ej och självföraktet är bättre även om jag ej helt är där än. 


LCHF-Mat är min kropps drivmedel och min medicin. Genom att försöka se det på det sättet kommer jag att komma långt, för jag är redan på väg. Jag mår så mycket bättre för varje sekund jag håller mig undan socker, och jag mår så mycket sämre när jag tar till mig socker.
Valet är ju egentligen så enkelt.
Ändå är detdär sötsugen så enormt starkt. Det är ibland som att det helt tar över kroppen. Som att själva drivet av något sött gör att man ser sig själv på utsidan och går och gör något mot sin vilja.
För ibland har jag inte velat äta socker, gud nej jag vill ju må bra, jag vet att jag mår dåligt av det och ändå, ändå så har det vunnit över mig så många gånger. 
Men jag är trött på att förlora nu.
Trött på att stå på andra sidan och må dåligt.
Jag vill må bra, och jag tror innerligt att jag hittat det som hjälper mig till god hälsa, till en bättre psykisk hälsa och mindre självförsakt gentemot mig själv.
 

Frukost

Hej!

En sen frukost blev lite mer som en liten liten brunch. 
Jordnötssmöret har definitivt gått åt här hemma så jag intog det sista för att rensa lite i kylskåpet. 
Idag med fröknäcke med jordnötssmör.

Solen skiner utomhus ☀️ och idag väntar en cykel- och sparkcykeltur med barnen.
Är det höstlov så är det. 

Senare ikväll blir det studier för hela slanten, man får passa på när de lagt sig... 

 

Jag mår inte illa längre

 Hej!


Tänk vad LCHF kan göra för en människa.
Skulle kort och gott vilja bidra med en positiv effekt som jag tidigare led mkt av. ILLAMÅENDE.

Förr (under en kolhydratrik kost) när jag vaknade kom nästan illamåendet som en fördröjning av mitt vaknande. Eller rättare sagt mer förtydligat, när jag piggnade till kom illamåendet direkt. MASSIVT.
Otroligt irriterande och jobbigt. 
Till en början förstod jag inte varför jag mådde illa, jag trodde att jag hade blivit knasig som kunde må illa flera gånger om dagen, vid olika tidpunkter, med start redan från morgonen. Visst blev det bättre när jag ätit, men det kunde ju komma tillbaka relativt snart igen efter måltid.
Eftersom jag under mina båda graviditeter mått otroligt illa, intensivt och länge (läs konstant 9 månader under första graviditeten!) blev ju reaktionen länge "är jag gravid igen?". 
Efter x antal negativa graviditetstester och x antal kronor fattigare kom jag plötsligt på det. Trög jotack.
Men bättre sent än aldrig?

När jag var hungrig mådde jag ju illa. Ju mer hungrig jag var, ju mer illa mådde jag.
I och med den kolhydratsrika kosten gick ju energin ur ganska fort, och efter någon/några timmar började processen om igen. SUCK.

När jag däremot började med LCHF så försvann illamåendet helt. Det sa bara POFF!
Nu vaknar jag, går upp och piggnar till. Känner inget. Ibland kan det till och med gå flera timmar innan jag ens tänker på mat, för jag känner ingen panikhunger längre. Iaf inte jämförbart med den hunger jag kände förr, redan nästan direkt när jag vaknade.
Jag kan nog lätt säga att det är LCHF som hjälpt mig med det. Tack LCHF för att du minskat mitt illamående och gjort mig mer stabil i mitt ätande. 

 
 
mytaste.se